Mamma mia, klass 2 varningen i onsdags/torsdags gjorde verkligen skäl för varningen. Totalt kaos... E4:an mellan Umeå - Ö-vik var avstängd många gånger pga lastbilar som antingen låg i diket eller inte tog sig framåt eller, hör och häpna, kom körandes mot trafiken, alltså på fel sida mitträcket. Läskigt att möta ett sådant ekipage. Sträckan Ö-vik - Sundsvall var inte mycket bättre och köerna ringlade långa många gånger under dessa dagar. Daniel fick kliva upp mitt i natten för att ta ut traktorn och dra upp bilar som antingen hamnat i dikena, eller helt enkelt fastnat i drivorna som låg över vägarna. Jag säger bara en sak - tur att man inte bor i Alaska!   =)

Jag hade förberett för att ha ponnyerna inne under dessa dagar så att de inte skulle blåsa bort ;-) men gissa vilka som protesterade högljutt. Så jag täckade dem och släppte ut dem i ovädret. Jag borde ju snart lära mig kan man tycka - men ännu en gång blev jag förvånad över hur dåligt väder faktiskt inte bekommer dem alls. De stod lungt och käkade och hjälptes åt att trampa upp en stig till vindskyddet. Ska jag vara ärlig så tror jag till och med att de hade föredragit att vara utan täcken. Men men, jättekallt och totalt stormväder med mycket snö - då känns det bra i mattehjärtat att i alla fall få lägga på täcken.

Idag var vi faktiskt ut och trampade upp en stig till dem, över lägdan så att de kunde komma till skogen. De blev jättespralliga och racade jag vet inte hur många gången fram och tillbaka. Att de orkade är ett mysterium för bitvis är det bara halsen som sticker upp på Golden när han kommer ångandes genom all snö... lägger in lite bilder från dagen.